Trosbekännelsen

Om du tror att du just nu har börjat att läsa en artikel om kvinnokläder har du fel. Den handlar istället om en text som varit central i den kristna kyrkan sedan romarrikets dagar, nämligen den apostoliska trosbekännelsen.

För några år sedan började jag fundera på innehållet i trosbekännelsen. Är allt verkligen relevant? Nej, tyckte jag, och tillsammans med en vän (Thomas Fryxelius) gjorde jag därför en varsam revidering. Får man verkligen göra så? Kanske inte, men syftet med denna revidering är dock inte att reformera trosbekännelsen i hela kyrkan därför att den riktiga skulle vara helt galen, utan att för egen del utforma en trosbekännelse som jag känner att jag kan stå för. Dock vill jag poängtera att jag inte förkastar den ursprungliga apostoliska trosbekännelsen. Här följer min och Thomas trosbekännelse:

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himlarnas och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Messias,
hans enfödde Son, vår Herre,
bliven människa genom den helige Ande,
född av jungfrun Maria,
föraktad och övergiven av människor,
korsfäst, död och begraven,
nerstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

Vi tror och på den helige Ande,
de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.